I båten använde vi stiliga vinglas på fot av plast. Av praktiska skäl. Tills häromdagen. Numer dricker vi vin i stiliga drinkglas i plast, utan fot. Av praktiska skäl.
Vi har ett eget uttryck när vi är på seglats. Vinbowling. Detta är myntat från de otaliga gånger frun har råkat sparka eller putta omkull sitt vinglas när vi suttit och grillat på någon skärgårdsklippa.
Nu har vinbowling tagits till högsta nivån.
Scen: Familjen Crona skall äta middag i båtens sittbrunn. Maten är framtagen hela familjen är på plats. Frun luktar schampo och tvål från kvällsbadet hon nyss tog. Papptallrikarna, och de stiliga, praktiska vinglasen står på tabletter av plast med skärgårdsmotiv.
Solen värmer, men har börjat gå ner mot trädtopparna.
Vi skålar i det goda vinet och tar en tugga av maten.
Jag: Det har börjat dra lite mer i trädtopparna.
Frun: Ja, vinden har ökat
Jag: Det har ökat mer under kvällen
Frun: Ja det känns
Jag: Det verkar vara ganska byig vind
Frun: Ja det ska öka under kvällen och natten
Jag: Värst vad det blåser
Frun: Ja
Jag: Det ökar...
Som i slow motion ser jag ett litet hörn av fruns tablett resa sig, vinden tar tag. TJOFF! Infernot är över oss.
Ja, eller kanske inte, men det skulle passa fint in i berättelsen.
Men vinet och maten var över frun. Hon var täckt från midjan och ner faktiskt. Doften av schampo och tvål var som bortblåst. På andra sidan av bordet sitter jag torr och fin. Och kanske, eventuellt, har ett litet, litet leende på läpparna.
Jag lassade in maten snabbt. Sen var det till att tvätta och skrubba båtdynor och torka bort mat och vin från sittbrunn. I en motorbåt på andra sidan av viken stod en hel familj och häpet tittade på när frun tog ett bad igen. Den här gången badades bara halva kroppen och hon var halvnaken från midjan och ner.
Där och då beslutade frun att vi inte skall använda vinglasen i plast mer.
Note 2 Self:
Det är torrare och roligare att äta middag med vinden i ryggen.
Note 2 Self:
Praktiskt kan ibland vara väldigt opraktiskt.
